Det gör så ont....

Emil är iväg nu. Lämnade honom 14.00 i Malmö för han ska åka med diabetesföreningen till Österike och åka skidor tills på söndag. När packningen var inlastad gick han på bussen stod uppe på bussen och tittade efter en plats att sitta på. Han känner inte en kotte och i den åldern är det ingen som säger: Kom här o sätt dig hos mig! Efter en stund hittade han ett helt ledigt säte o satte sig där. Då kände jg tårarna välla fram så jg gick o satte mig i bilen. Smsade till Emil att jag körde. Mamma var med men mina tårar rann en bra bit på vägen hem. Som tur är så är Emil en social kille och har säkert redan kompisar att prata med på bussen.
Han älskar att åka skidor så det blir ett stort äventyrför honom att få komma till Österrike och åka. Men jag saknar honom redan! Självklart kommer mer info senare.
Själv har jag varit iväg på övernattning med jobb inför vår stora omorganisation i Juni. Två jättetrevliga dagar hade vi tillsammans, intressant snack, god mat, poolbad och bastu. Det var skitkul!